Historia i Stockholm, Sverige och Vallentuna.

Historia i Stockholm, Sverige och Vallentuna.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev - alla blogginlägg till din e-post

Gå in här

Det Europeiska porslinets skapande och Ankarfors bruk i Vallentuna

VallentunaPosted by Jonathan Olsson 11 Mar, 2017 14:13

Porslin ansågs i början vara magisk och skydda mot b.la eld och gift. Porslinet som fanns i Europa kom b.la via Ostindiska kompaniet och tillverkades i det som idag är Kina.

Det Europeiska porslinet (1700-tal) och dennes två skapare; Johann Friedrich Böttger och Ehrenfield Walther Von Tschirnhaus
Det fanns en gång.... så börjar många sagor! Också den här!

Det fanns en gång i kungariket Sachsen en kung, August Fredrik, som aldrig kunde få nog av porslin. Han skapade ett palats för sina rikedomar (läs porslin) och köpte så mycket importerat porslin från Kina att det blev ansträngande för rikets finanser.
Men kungen ville ändå ha mer!

Den impopuläre och porslinsgalne kungen August Fredrik den store av Sachsen spärrade då in en alkemist, Johann Friedrich Böttger, som 1707 hade lovat att han kunde omvandla saker till guld. Ehrenfield Walter von Tschirnhaus blev dennes handledare.
När Johann misslyckades med detta satte kungen honom att lösa gåtan med porslin vilket handledaren redan jobbade med.

Böttger blev nu enligt legenden inspärrad och fick inte komma ut tills han hittade hemligheten med att skapa porslin vilket han också gjorde.
Den 11 oktober 1708 dog Ehrenfield och Johann rapporterade tre dagar efteråt att en bit av porslin blivit stulen ur hans ägodelar.

Lösningen kom efter att Johann tagit över sin handledares anteckningar 20 mars 1709. Lösningen var bränd lera i skyhöga temperaturer.
Den 28 mars 1709 var dagen då Böttger deklarerade att han lyckades skapa rött porslin, eller vad vi idag kallar Stengods (Stengodslera för porslinstillverkning har hög andel av kvarts, bränntemperatur ca 1200-1300 Celcius).
Året efter lyckades verkstaden han arbetade i att tillverka vitt porslin!

Johan Buthger blev därmed den förste europé (eller den andra) som upptäckte hur man gjorde porslin efter han tagit över Ehrenfried Walther Von Tschirnhaus anteckningar.
De två hittade hemligheten och började tillverka eget europeiskt porslin (rokoko).

Ankarfors bruk och Johan Jacob Anckarström
Här i Vallentuna finns knutet till just porslinstillverkning resterna av en under 1700-talet aktivt stenbrott ute i Markim.
Detta låg under, och var skapat av, Gustav IIIs mördare Johan Jacob Anckarström; godsherren till Lindö.

Hans idé var att bryta kvarts och omvandla det till stenmjöl till Stockholms porslins- och glasfabriker och förutom det användas till glansering i krukmakerier.
Dess namn var Ankarfors bruk och kvartset till bruket skördades på gården Vivelsta.

Bruket började byggas 1764 och stod klart 1769. Hjärtat var en ugn som brände stenen upprepade gånger och som sedan krossades av 16 stampar i ett stamphus. Ugnen användes även för torkning av säd.
Till bruket var vattenförsörjningen viktig. Lindö fick efter en häradsdom rätten att utnyttja Husby gårds vattendrag vilket ledde till skapandet av en stor damm 8 alnar hög och 120 alnar lång.

Vi vet idag att kvartsmjölet utnyttjades för, enligt bevarade uppgifter, den finaste kristallblåsningen i Kungsholmsbruket och för glasering vid Rörstrands- och Marierbergs porslinsbruk.
1771 är tillverkningen i full gång och Ankarfors bruk värderas till hela 24000 daler kmt. 6 år senare har bruket Ankarfors endast ett värde av 3000 daler kopparmynt.

Någon gång efter kungamördarens avrättning så verkar bruket mer eller mindre upphöra med sin produkten. Men resterna av bruket går idag att se om ni gör att besök ute i Markims socken.

Källor:
Om det Europeiska porslinet
Ett tv-program på kanal 10 om porslinets historia.

Om Jacob Johan Anckarströms bruk Ankarfors:
Helmfrid, Staffan, Anckarströms Lindö - Ett Vallentuna gods och dess ägare på 1700-talet, s. 49-52 (utg 2010)





  • Comments(0)//blog.timetraveltours.se/#post40

Sveriges 5 största städer - vad betyder namnen?

ÖvrigtPosted by Angus Carlsson 25 Feb, 2017 11:31

Har du någonsin tänkt på vad namnen Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås betyder? Nog vet vi att våra 5 största städer har stor betydelse för det svenska samhället, men kan namnen säga oss något om deras uppkomst och historia? Det har gjorts mycket forskning om dessa ortnamn och det finns en rad olika publikationer och lexikon.

Institutet för språk och folkminnen ger ut boken Svenskt ortnamnslexikon och jag tog en titt där på de förklaringar som ges till namnen.

STOCKHOLM


Bild av Angus Carlsson, Time Travel Tours.

Dess namn har varit djupt debatterat sedan man började forska på ortnamn, redan på 1600-talet vet man att folk spekulerade om namnets ursprung. Idén är legendarisk och säger att invånarna från antingen Birka eller Sigtuna skickade iväg en stock med sina rikedomar efter att staden höll på att bli plundrade, på den holme som stocken strandsatte skulle en ny stad byggas.

Att holme betyder ö råder det konsensus om, en holme har även i dagens svenska den betydelsen bevarad. Men vad avsågs egentligen med ”stock”? Det är här som åsikterna går isär och det blir mer varierat med teorier om stadens etymologi.

Det har framförts att betydelsen skulle vara ”bro”, ”spång”, ”fallstock för djurfångst” eller ”stolpe rest på marknadsplats, kanske även ”stubbe”. Den teori som dock blivit mera allmän accepterad säger att det kommer från ett försvarsverk av pålar som låg runt staden i vattnet, dessa skulle då vara ”stockarna vid holmen” och namnet blev därför Stockholm. Ett slutgiltigt svar på frågan lär vi nog aldrig få. Det är heller inte helt klarlagt om en pålkrans fanns runt staden på medeltiden men vi vet att den existerade på 1500-talet. Dock har lämningar efter en trolig pålkrans hittats på vikingatid Birka.

Vill du lära dig mer om Stockholms medeltida historia? Då kan du vandra i Gamla Stan med oss, prisreducerade visningar under sommaren: https://www.facebook.com/events/1858214234463328/

Möjlighet till prisvärda egna visningar finns under hela året. Kontakta info@timetraveltours.se

GÖTEBORG


Bild från wikipedia, staty av Gustav II Adolf.

Efter att staden Gothxholm förstörts av danskarna 1611 så byggdes en ny stad vid södra älvstranden. Det är även med Göteborg osäkert kring namnets ursprung men betydligt lättare än med Stockholm. Namnet kan kopplas till ”Göte älv”. ”borgen/staden vid Göta älv” blir då den ungefärliga betydelsen av namnet. Det finns dock en nackdel med att anknyta till ett äldre namn på en naturformation eftersom nybygget av staden var ett initiativ från svenska staten. Under 1600-talets början var Sverige på väg mot att bli en riktig stormakt i Norden. Det blev därför viktigare att visa upp den svenska historien i ett glorifierande skimmer. Därför kan ”göte” åsyfta ”götaland”, göternas rike innan de slogs ihop med Sveariket till det som senare blev staten Sverige.

Vill du lära dig mer om Göteborgs historia? Klicka här


MALMÖ


Malmö Slagthus, bild av Av Jorchr - Eget arbete, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=50488202

Namnet har ursprung i åtminstone medeltiden men kan vara äldre. I medeltida belägg kan vi se att -ö snarare var ett -oghe, ”hög”. Malm är något som är ”sandig eller grusig mark”. Då blir betydelsen t.ex ”grusig hög”. Man vet inte vilken hög det var som gav namnet eftersom bebyggelsen av staden har omöjliggjort det.

Vill du veta mera om Malmös historia? Klicka här!

UPPSALA


Bild, wikipedia, public domain.

Namnet är känt sedan 900-talets slut från en runsten. Dock menade ristaren det som idag är Gamla Uppsala. På 1270-talet fick staden Östra Aros vid Fyrisån byta namn till Uppsala eftersom man flyttade ärkebiskopssätet från Gamla Uppsala till ”Nya” Uppsala, man ville då ta med sig platsens namn, möjligen för igenkänningsfaktorns skull.

Uppsala (Gamla) kom till i relation till byn Sala (ej dagens kända tätortssamhälle). Man kan översätta Uppsala som ”det längre upp (inåt) land belägna Sala”. ”Upp” syftar inte på att det låg på en högre terräng utan att det låg längre uppströms längs ån. Här kan en liket dras till ”uppland” som anses betyda ”landet längre ifrån kusten”. Namnet härstammar från järnålder.

Lär dig mer om Uppsalas historia, klicka här!

VÄSTERÅS

Man kan lätt tro att betydelsen är ”den västra åsen” eller något liknande. Så är dock inte fallet enligt Svenskt ortnamnslexikon. I en text från 1200-talet skrivs det som ”Westraarus” (Västra Aros) och stadens ligger vid Svartåns mynning till Mälaren. Betydelsen av det fornsvenska ordet ”aros” är åmynning. ”Väster tros vara namngett för att ange lägesförhållande mot Östra Aros som nuvarande Uppsala hette innan det på 1270-talet blev ärkebiskopssäte.

Lär dig mer om Västerås historia här:

KÄLLOR FÖR ORTNAMNEN.

Svenskt ortnamnslexikon, upplaga 1. 2003. Finns som PDF, klicka här!


  • Comments(0)//blog.timetraveltours.se/#post39

HaukR - ett tärningsfragment från Vendeltiden

VendeltidPosted by Jonathan Olsson 17 Feb, 2017 20:45
Runor och benbitar - en inledning
Vem kunde tro att ett litet tärningsfragmentet skulle hamna i fokus i debatten 1980 kring en rikt utrustad vapengrav i Vallentuna.
Tärningsfragmentet hittades i en gravhög 10m i diameter och med en höjd på 1.7m. Den daterades till ca 600-625 e.kr (vendeltid) och låg mitt i dagens Vallentuna Centrum.
Tärningsfragmentet med runskriften synlig. Foto Sara Kusmin (SHM) 2005.
The dice fragments with the name HaukR visible


Anledningen till uppståndelsen var de runor som ritades in någon gång under sent 500-tal eller det tidiga 600-talet.
Tärningen med runorna lades i en av Upplands rikaste gravar, vars paralleller står att hitta främst i Vendelgrav XII och Rinkebygraven i Solna;
Rinkebygraven i Solna tack vare namnet på platsen eller den forna gården där den hittades, Rickeby.
Vendelgrav XII tack vare flera likheter i det material som bevarats med typ av spännen och ornamenterade beslag i karvsnitt och gravens övriga utrustning.

En namngiven krigare från 500-talet - tärningsfragmentet idag
Nu ligger tärningsfragmentet där, nästan bortglömd i Historiska Museets utställning Forntider, i rummet innan Vendelrummet.
Den ligger som ett av de minsta av flera föremål med tidig runskrift på i montern.
Tärningsfragmentet är unikt i den mening att den ger en av Vallentunatraktens rikaste män under 500-talet ett namn: HaukR, Hök.
Vi vet inte vem han var mer än betydelsefull, vi kan inte fastställa hur han har sett ut men han har i alla fall ett namn. Något som är sällsynt nog så här långt tillbaka i tiden som 600 år e.kr.

Rickebygravens djurbesättning
Tärningsfragmentet hittades i en rikt utrustad grav där en man i 50-60årsåldern brändes på bål tillsammans med en fullt utrustad häst och fyra hundar, en kamp- eller vakthund och två jakthundar.

På hästens rikt utsmyckade rembeslag av brons, med granatinfattningar som guldförgyllts, syns slingrande drakdjur.
Isbrodden i graven visar att hästen var väl utrustad även för vinterlek. I några av Valsgärdes gravar finns spår av sadlar med vackra beslag och från Vendel finns nordens (?) kanske äldsta stigbygel.
Som mat hade fyra får och lika många grisar samt en ko fått sätta livet till.

Spår av flera tränade rovfåglar, som kräver specialkompetens för att överleva i fångenskap, hittades. Bland dem två pilgrimsfalkar, berguv och duvhök som sticker ut tillsammans med nio andra fågelsorter.
En rekonstruktion av en vendeltida krigare gjord utifrån Rinkergravens föremål.
Merovingan age warrior, inspired by the Vallentuna grave find. Illustration av Mats Vänehem (http://vanehemillustration.com/)

De döda som bevakande...
Gravbålet med den rustningsklädde döde och hans tillhörigheter måste ha synts lång väg. De efterlevande rakade ihop askan så allt skulle förbrännas och började sedan lägga sten på sten ovanpå platsen för bålet.
Ordet måste spridits att här går en av de rikaste i trakten ur tiden.
Stannade han kvar i graven för att vara över de levande eller gick han någon helt annanstans... upp till Valhall och den Höges salar?

Graven, som låg där huset Tärningen ligger i Vallentuna centrum, låg bra till; den döde var placerad så han såg och vakade över samma färdvägar som han gjort i livet.
I Vendel och Valsgärdes skeppsbegravningar så kan man se att de döda är placerade halvliggande, i vissa fall på dunbolster och kuddar.
De döda bevakar liggande under tält av näver (eller nävermattor) eller sittande med huvudet mot floden eller färdvägen. Samma noterades här då huvudet var riktat mot en korsning.

HaukR i Rickeby och Rinkergraven i Spånga - Rinkerväsendet
HaukR tros, tack vare gårdsnamnet Rickeby, haft titeln Rinker. Graven jämförs ibland med Vendelgrav XII (likheter i fyndsammansättningen) och en rik Rinkergrav från 800talet i Rinkeby, Spånga.

Detta var troligen en man på en betydande administrativ post, som styrde med vapenmakt. Troligen har HaukR tagit in tull, beskyddat vägar och hållit ordning omkring gården Rickeby och centralplatsen Tuna.
Det finns ofta en koppling mellan Rinkerbyar och och tidiga centralplatser vid namn Tuna men vad detta har att göra med är mindre lätt att säga.

Vendeltidens aristokrati - med vapen och tärning i hand!
Vapenmakten betonades tydligt i graven, vilket går igen i flera av tidens överklassgravar. Som en av få medlemmar ur en vapenbärande aristokrati som styrde samhället. Troligen hade HaukR mycket gemensamt med andra personer olika centralplatser, maktcentra eller småkungadömen omkring som dåtidens Sverige var uppdelat i.

Makten noterades dels genom en fin gravhög vilket visade på makt. Detta går att se på t.tex Vada Sjökullar, Nordians Hög eller Gamla Uppsala.
Det är ingen kung eller småkung men kanske en som ligger snäppet under som är rik och betydelsefull. Hjälmfragmenten understyrker detta.

Att han tillhört överklassen i samhället syns på gravgåvorna som speglar väl hur vendeltidens aristokrati levde. Förutom brödkakor gjordes fynd av importerat glas. Ett vad som troligen varit en grön snabelbägare och en vad som kan vara resterna av en blå skål.
Grön Snabelbägare, ihoplimmad. Troligen gjord i närheten av Kent i England
(muntligt Kent Andersson) och importerad hit till norden. Bild SHM.
Green elephant beaker, probably made in Kent (Great Britain) and imported to Scandinavia.

För att visa på att han hade tiden att förströ sig med spel markerades med ett set med fyrtiofyra sfäriska spelpjäser och tre tärningar av hjortben (en med runskriften HaukR på). Förutom det kan läggas till två till Norden importerade, och av elden nedsmälta, glasbägare.

Gravens föremål ger överlag en bra bild av den tidens elit-samhälle; en krigisk och vapenorienterad elit som roade sig med nöjesjakt och festande, där status och personlig ära var viktig. En tid där allianser knöts via gåvor och giftemål!

Hela hemmet i graven...
Som brukligt lades Vendelkrigaren i graven och tog delar av hela hemmet med sig. Som på flera andra ställen kan en strikt uppdelning i vart föremålen ligger antydas och en schematisk uppdelning antydes.
Med sig i graven, förutom alla djur, hade han fyra lerkrukor med mat, riktiga högstatusföremål som små brödkakor vilket är oerhört exklusivt på den här tiden! Rester av ett set med fyrtiofyra sfäriska spelpjäser och tre tärningar av hjortben (en med runskriften HaukR på) hittades.

I en vendeltida elitgrav väntas det bortsett från importerade lyxföremål också vapen. I vapenväg hittades fragment av ett svärdsbeslag i brons, ev. beslag till en sköldkant (I Valsgärde är de ofta tre till antalet), en kniv, fragment av en lamell-rustning samt resterna av en prakthjälm.

Söndersmultna glasrester av två från kontinenten importerade glasbägare hittades. En är ev. en av glas grönaktig snabelbägare från England och en glasskål av en grönblå massa. förutom det kan en kam av ben och ev. beslagsrester till ett dryckeshorn noteras.

Sist men inte minst fanns fragment kvar från det högsta ämbetstecknet som hittats från den här tiden: en vendeltida hjälm.

Vendeltidens hjälmar - ett exklusivt ämbetstecken
I graven fanns rester av en vendeltida hjälm i ett sådant fragmentariskt skick att den inte kunde rekonstrueras. Bara lite över fyrtio exemplar, de flesta enbart i fragmentariskt skick som i detta fallet, är bevarade i norden ifrån Vendeltiden (550-800 e.kr).
Kompletta hjälmar från Vendeltiden , dessa tillhör Valsgärde grav 5 och 8.
Foto Gabriel Hildebrand.
Merovingan age helmets; Valsgärde grave 5 and 8.

Tyvärr kan inte en tillförlitlig rekonstruktion göras då järnhalten inte bevarats speciellt bra. De flesta hjälmfynd är funna i Mälardalen, några i Norge och på Gotland och till de fyrtio kan det läggas drygt tio st ute i Europa.

Det som göms i snö... har förmultnat vid tö...
Vad som antagligen rostat bort då bevarandegraden var dålig är lans, spjut, svärd, minst en sköld och flera pilar.
Jämför man med Vendelgrav XII och Rinkergraven från Spånga är antalet fynd och ben som bevarats här litet.

Men var som ingen av dem kan ge är ett ca 1500 år gammalt namn, namnet på en människa som begravdes runt, eller strax efter, år 600 e.kr.
HaukR är en av ytterst få namngivna personer från forntiden och oavsätt rikedomen i graven är det mest fascinerande ändå att ha ett namn som ger skelettet en egen identitet.

Graven kallas ibland Rickebygraven och tillhör RAÄ 27, grav 1A och är daterad till 600-625 e.kr. Själva tärningen har i Historiska Museets databas MIS nr 362958 och graven har nr 34558.

Litteraturförteckning där Rinkern HaukR nämns;
Vendel Period Studies (Historiska museet, 1982). För att se bidragen; https://www.goodreads.com/book/show/15587663-vendel-period-studies

Sjösvärd, Lars, HaukR - En Rinker i Vallentuna (UV Rapport, 1989), se https://www.goodreads.com/book/show/22388566-haukr---en-rinker-fr-n-vallentuna

Hagerman, Maja, Tusenårsresan (Nordstedts, 1999)

Andersson, Lars, Historia i Centrum (Stockholms Läns Museum, 2012)

Information har förutom ovan tagits från;
Vendeltid (Historiska Museet, 1980)

Andersson, Kent, Krigarna från Valsgärde (Atlantis, 2017)

Text av Jonathan Olsson, f.d assistent på Historiska Museet.



  • Comments(0)//blog.timetraveltours.se/#post38

Vikingar i Stockholm - spåren strax utanför huvudstaden

VikingatidPosted by Angus Carlsson 29 Jan, 2017 12:30

Stockholm som stad anses ha grundats 1252. Det året skrev Birger jarl skrev under ett handelstraktat med lubeckarna och Hansan. Men innan 1252 fanns det bebyggelse på Stadsholmen, nuvarande Gamla stan. (https://www.stockholmshamnar.se/historia/epoker/medeltiden/) Det är dock inte troligt att det handlar om någon vikingatida bebyggelse men platsen har varit känd som ett av inloppen till Mälaren och en handelsplats kan ha funnits här. Idag hittar vi dock lite spår av vikingatiden i Stockholms innerstad men som boende i Stockholms stad går det att hitta utflykter inom sin egen kommun även om det så klart även är nära till Runriket (www.runriket.se) (http://timetraveltours.se/svenska%20guidningar/index.html).

Inom det som är Stockholms stad/kommuns gränser finns det idag vikingatida fornlämningar av hög kvalité. I Gamla stan finns det är runsten inmurad i en vägg vid Kåkbrinken och det finns även runstenar på medeltidsmuseet och Skansen. Givetvis är det så att dessa har flyttats dit och de står inte på sin ursprungliga plats. Vad har vi då för lämningar runt innerstaden som kan vara intressanta att besöka själv eller under en skräddarsydd guidning med Time Travel Tours? Vi tar ca 500 SEK/TIMME och grupp för en skräddarsydd tur i nedanstående områden. Det är ett specialerbjudande som du kan använda en gång om du skriver ut denna text.

Runstenen U 53 i korsningen Kåkbrinken-Prästgatan i Gamla stan i Stockholm
Runstenen vid korsningen Kåkbrinken-Prästgatan: http://www.k-blogg.se/2007/08/07/en-runsten-mitt-i-stan/

Bild från K-blogg, Riksantikvarieämbetet. Kanon är INTE från vikingatiden som vissa amerikanska turister tror.

Hansta Naturreservat - Runsten om färder till Grekland

Delar av Järvafältet tillhör Stockholms stad, bland annat den del som utgörs av Hansta naturreservat. Den ena av två Hanstastenar står nu på Skansen inne i Stockholm medan den andra står kvar ute i naturreservatet.


”Gärdar och Jorund låter resa dessa stenar till minne av sina systersöner Ärnmund och Ingemund (skansenstenen)”

På stenen som står kvar ute i reservatet kan vi läsa ” U 73

' þisun ' merki ' iru ' gar ' eftR ' suni ' ikur ' hon kam ' þeira × at arfi ' in þeir × brþr · kamu hnaa : at ' arfi × kiaþar b'reþr ' þir to i kirikium

Þessun mærki eRu gar æftiR syni InguR. Hon kvam þæiRa at arfi, en þæiR brøðr kvamu hænnaR at arfi, Gærðarr brøðr. ÞæiR dou i Grikkium.

Þessi merki eru gôr eptir sonu Ingu. Hon kvam þeira at arfi, en þeir brœðr kvámu hennar at arfi, Gerðarr brœðr. Þeir dóu í Grikkjum.


Av Björn Persson - https://www.rombobjörn.se/galleri/runor/Hägerstalundsstenen.html, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=21682699


På nusvenska:

” Dessa minnesmärken är gjorda till minne av Ingas söner. Hon kom till arv efter dem, men bröderna kom till arv efter henne, Gärdar och hans broder. De dog i Grekland

Denna runsten är en av flertalet runstenar som nämner färder bort till Grekland, detta inlägg är om tips på besöksmål och därför kan ge inte brodera ut om allting. För den som vill läsa mera om vikingarnas utlandsfärder rekommenderar jag andra inlägg vi skrivit:

http://blog.timetraveltours.se/#post5 (Om farleder som de använde när de åkte utomlands)

http://viking-history-blog.timetraveltours.se/2017/01/13/warfare-vikings-mix-myths-truths/

Även Mats G Larssons bok ”runstenar och utlandsfärder” rekommenderas varmt. Han har gjort ett gediget arbete som bidragit till en del av våra texter.

Hansta naturreservat är ett område som är naturvackert och rikt på vikingatid och järnålderslämningar generellt: http://www.stockholm.se/KulturFritid/Park-och-natur/Naturreservat-i-Stockholms-stad1/Hansta-naturreservat/




By Holger.Ellgaard (Own work) [CC BY-SA 3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Källor:

Stockholmskällan. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/28456

Samnordisk runtextsdatabas. http://www.nordiska.uu.se/forskn/samnord.htm

Riksantikvarieämbetets informationsskylt på platsen.

Linta gravfält i Bromma

Precis intill Ulvsunda industriområde i Bromma ligger ett gravfält som tillhörde byn Linta som existerade fram till 1600-talet. På gravfältet har man hittat 87 stycken eller upp till 100 gravar och de sträcker sig från 500-talet till vikingatidens slut.

De runda stensättningarna dominerar gravfältet men här finns även kvadratiska gravar och högar. Den stora majoriteten av dessa kommer från vikingatiden och de vendeltida gravarna är i minoritet.

På 1930-talet undersöktes några husgrunder, 7 stensättningar och en brunn. Även något som tolkades som en boskapsfålla undersöktes. I gravarna fann man många spännande föremål av stor variation.

Här kommer en liten lista, ”citat stockholmskällan”.

”I gravarna påträffades bronsspännen, ringsölja, bronsnål, järnnål, glaspärlor, skifferbryne, bröd, krossade lerkärl och nitnaglar. Dessutom fanns brända ben från de döda som enligt dåtida sed kremerades. ”

Även i husgrunderna hittade man flertalet fynd och de gjorde de möjligt att tidsbestämma husen till sen vikingatid/medeltid.

” järnbeslag, järnfragment, skifferbryne, ett tyskt silvermynt från 1000-talet och en supkopp av tenn troligen från 1500-talet.”

Om du är intresserad av att upptäcka detta gravfält med en guide som får dig att förstå platsen och epoken bättre så erbjuder vi oss att visa upp den för dig som privatperson eller grupp, företag eller organisation. 500 SEK/timme som ett specialerbjudande om du skriver ut detta blogginlägg.

Läs skylten

Bild: Stockholmskällan.

Källor

https://stockholmskallan.stockholm.se/post/27013

O
m författaren till blogginlägget

Jag heter Angus Carlsson och är ägare till företaget Time Travel Tours som gör historiska guidningar och upplevelser i Stockholmsregion. 1-2 ggr per månader ger vi tips på sevärdheter som kan besökas med eller utan guide i länet och landet. Vi skriver även ibland längre historisk korrekta och populärvetenskapligtorienterade artiklar om olika ämnen i Sveriges, Stockholms och vår hemkommun Vallentunas historia.



  • Comments(0)//blog.timetraveltours.se/#post37

Läs om Täby kommuns flertusenåriga historia – snabbt och lättläst.

ÖvrigtPosted by Angus Carlsson 16 Jan, 2017 22:01

Stenåldern och bronsåldern - när kom de första Täbyborna?

På stenåldern (2000 f.kr) var havsytan runt 30 meter högre än den är idag. Täby kommun (som givetvis inte fanns som kommun då) låg till stor del under vatten. Vattnet var så utbrett att man bör beskriva Täby som ett skärgårdslandskap, en definitiv del av Stockholms skärgård och det var jägare och samlare som överlevde på att fiska efter blåstång och aborre. Det finns inga bevis för att folk har bott i Täby sedan stenåldern utan det är på bronsåldern som en permanent bosatt befolkning etableras. Vattennivån var då 15-20 meter högre än idag och det skärgårdsliknande landskapet börjar avlägsna sig. Varför kommer permanenta bosättare nu? Man menar att det fanns en överbefolkning längs Mälarens stränder och att det ledde till utflyttning österut.

Vikingatiden - mäktiga män och kvinnor

När vikingatiden börjar på 800-talet räknar man med att 800 personer bodde i Täby, detta kan jämföras med dagens 68 281 invånare. (http://www.taby.se/PageFiles/2978/Befolkningsutveckling%20i%20T%C3%A4by%202015_presentation_till%20hemsida.pdf)

Täbys historia är i mycket synonymt med vikingatiden, särskilt i den norra delen där Täby kyrkby, det egentliga Täby ligger. Här bodde stormannen Jarlabanke som du kan lära dig mer om under våra guidningar vid Broby bro och Jarlabankes bro (http://timetraveltours.se/svenska%20guidningar/guidningar/komboguidningar%20(2%20tim).html)

Jarlabanke hävdade att han ägde hela Täby och ”detta hundare”. Kanske ägde han då hela området runt Vallentunasjön, något liknande det medeltida Vallentuna härad som omfattade sydöstra Vallentuna kommun, Täby socken och sydöstra Upplands Väsby kommun. Detta vet man dock inte men det är möjlighet.

Det som sker i samhället under järnålder och vikingatid är att bybildningen tar fart på grund av att den sjunkande havsbotten har skapat betesmarker som ger bättre och fler förutsättningar för lantbruk.

Täbys vikingatida hade inte bara starka män utan även för tidens förhållanden starka kvinnor. Estrid i Broby/Såsta är ett mycket bra exempel på en mäktig vikingakvinna. I hennes grav hittades mynt och vikter som användes inom handeln, detta tyder på att hon hade ekonomiskt inflytande i lokalsamhället. Hon reste även runstenar i Broby bro.

Medeltiden - en mörk och ljus tid.

Under den tidiga medeltiden (1100-tal/1200-tal) går 24 byar ihop och bildar Täby socken och under 1270/80-talet uppförs Täby kyrka.

För att lära oss något om det medeltida Täby ska vi söka oss till Täby kyrka i Täby kyrkby. Här finns några av Sveriges bäst bevarade kalkmålningar ackrediterade till tyskfödde Albertus Pictor, känd som Albert Målare.

De senmedeltida 1400-talsmålningarna ger en bra inblick i det religiösa livet och Täbybornas mode kan ses i målningarna. Här finns den berömda målningen ”döden spelar schack som inspirerade Ingmar Bergman scen med samma namn i filmen Det sjunde inseglet.

Den ekonomiska tillväxten fram till pesten var god i Täby, man torrlade sanka marker och odlade mera, täbyborna blev flera. Men den stora döden, pesten skulle komma. 1350 når den Sverige och på 3 år reduceras Täbys befolkning till hälften, ett hårt slag mot samhället utan tidigare skådat like.

1500-1700-talet

1500-talet kännetecknas av reformationen som gjorde stora och genomgripande förändringar av kristendomen i Sverige, vi gick från att ha en katolsk kyrka till en protestantisk statskyrka under kung Gustav Vasas ledning. Här bodde 650 personer och en del tillhörda betydelsefulla ätter ur landet frälse, personer ur familjerna Brahe, Bååth, Roos, Sparre, Vasa, Banér och Meijerfeldt.

Under denna period köper många stormän upp gårdar och bildar större gårdskomplex som senare upplåter jordlotter till dagsverkstorpare. Dagsverkarna var personer som fick bo i torpen genom att gör dagsverken (dagliga uppgifter) år ”hyresvärden”. 1790 bor det cirka 900 personer på 36 gårdar i Täby.

1800-talet

1800-talet var industrialiseringens tidevarv i Sverige och med den kom järnvägen. Under kommunalstämman 1881 debatterades om den skulle gå genom Täby eller inte. Det fanns sprida åsikter i frågan och många var helt klart emot järnvägen. Inom kyrkan fanns det en farhåga för att det skulle föra in dåliga influenser utifrån, ”med ett befarat moralfall för ungdomen”.

Industrins och järnvägens framväxt är synonmyn med Täbys tillväxt från landsbygd till villasamhälle, folk ville flytta ut från den trångbodda och smutsiga staden.

1900-talet och samtiden

Täby växte till sig under hela 1900-talet och utvecklingen pågår förstås starkt än idag med den nya stadsdelen som ska byggas vid Täby Galopp. I början av 1900-talet växer det fram en villastad i Täby kyrkby, man säljer 250 villor på 10 år och vid samma tidpunkt tar bebyggelsen fart i Roslags-Näsby. Industrimagnaten Carl Lamm köpte 1902 Näsby slott och renoverade huset som han senare fyllde med sin konstsamling. Han drog igång en effektiv jordbruksfastighet som exporterade in mycket varor till Stockholm.

1914 utbröt det första världskriget. Den så kallade korvlinjen, en försvarslinje för Stockholm bemannades. Den kallades för norra fronten och skulle alltså skydda huvudstaden mot angrepp från utländsk makt. Försvarslinjen var uppbyggd av betongfort som kallas för ”infanterikorvar”. Sverige blev dock inte invaderat och följaktligen behövde man inte använda dem. Du kan besöka ett av forten i Västra Arninge.

Mellankrigstiden är en god tid av ekonomisk tillväxt och man förstärker kommunikationerna. Det finns dock områden som är eftersatta, de har dåligt vatten och avlopp.

Hägernäs som ligger i nordöstra Täby blir känt för att F2-basen låg där. Det var en flygflottilj som Catalinaplanet avgick ifrån, spaningsplanet som spanade efter den nerskjutna DC3:an på 1950-talet. Till minne av händelsen finns Catalinatorget, Catalinan sköts ner av Sovjet men besättningsmännen klarade sig och blev upphämtade ur vattnet av ett lastfartyg.

Källor:

Reseguide till Täby.
Täby kommun
O
m Täby kommuns historia.

Om du vill veta mer om Täby kan du boka en guidning av oss till Jarlabankes bro eller Broby bro.

D
u kan även köpa Täby kommuns lilla guidebok.



  • Comments(0)//blog.timetraveltours.se/#post36

Formel 1 på Vallentunasjöns frusna vinteris.

ÖvrigtPosted by Angus Carlsson 09 Jan, 2017 20:15

Min kompis Oscar Becker är mycket intresserad av motorsport och Formel 1 ligger honom varmt om hjärtat. När han kollade runt på nätet över sportens historia fann han något häpnadsväckande som jag som ursprunglig Vallentunabo inte hade den blekaste aning om och antagligen väldigt få av oss i Vallentuna känner till, internationellt formel 1 Grand Prix har körts på Vallentunasjöns frusna is; det finns till och med bildmaterial bevarat från British Pathé. (Mer om dem här: http://www.britishpathe.com/pages/who-we-are)

Bilderna kommer från 1947 och finns på deras Youtube-kanal. https://www.youtube.com/watch?v=ZgYha9kuwEM




Vinnare blev britten Reg Parnell (http://www.statsf1.com/en/reg-parnell.aspx) som senare kom att köra när Grand Prix hölls i mästerskapsform och inte som enskilda tävlingar, hans bästa placering blev en 3:e plats i ett Grand Prix på brittiska Silverstone-banan 1950; en världsåkare på Vallentunasjöns is. På andra plats kom också en britt och trean var från Frankrike. Bilarna hade flugit fram på isen i -26 graders vinterkyla.

Det är dock inte det enda Grand Prix-loppet som har körts i Vallentuna utan även 1934 och 1935. År -34 kom det hela 35 000 åskådare och -35 kom det 15000 trots att det var snöstorm. På den tiden hette det Grand Prix Motor Racing och det fanns inget världsmästerskap utan enskilda Grand Prix-tävlingar.


Tävlingen 1934

Vinnare blev Paul Pietsch från Tyskland (http://www.kolumbus.fi/leif.snellman/dp.htm#PI). Svenske Axel Johnsson kom tvåa före finnen Keinänen. Mer än hälften av deltagarna hade dock tekniska problem och kom inte i mål, kanske till publikens besvikelse.

Tävlingen 1935

I snöstormen kämpade åkarna tappert och som vinnare stod Per-Wiktor Widengren från Vingåker (http://www.kolumbus.fi/leif.snellman/dw.htm#WID). Innan starten hade flera missöden skett, bland annat fick svenske Einar Alm inte starta för att hans bil bedömdes vara för ”fragil” och starten flyttades tillbaka hundra meter och sköts upp. Före tävlingen hölls ett motorcykelrace och amerikanska stuntstjärnan Miller hade show med en Plymouth.

Kort om Vallentunasjöns vinnare

Reg Parnell (Britt)

Var känd som en energisk förare som körde även i F1. Det första Grand Prix-et 1950 på Silverstone slutade med en tredjeplats för den då snart 40-åriga britten som dog 1964, endast 52 år gammal.

Om Reg: http://en.espn.co.uk/alfaromeo/motorsport/driver/468.html

Paul Pietsch (Tysk)

Var son till en ölbryggerska men ville inte jobba hos sin mammas bryggeri och valde istället att köra racing på grund av hans stora bilintresse. Han blev hela 100 år gammal när han somnade in 2012.

Om Paul Pietsch: http://www.kolumbus.fi/leif.snellman/dp.htm#PI

Per-Wiktor Widengren (Svensk)

Föddes 1909 i Vingåker, Södermanland. Hans pappa var grossist. Per åkte som 19åring till USA för att studera textil och kläddesign, några år senare studerade han samma sak i Tyskland och 1932 gifte han sig. Per fick hela 5 söner och familjen tjänade sin förmögenhet på att tillverka herrkostymer i Vingåker. Per dog i Österrike 1976.

Om Per: http://www.kolumbus.fi/leif.snellman/dw.htm#WID

ETT STORT TACK TILL OSCAR BECKER. JAG HADE ALDRIG UPPTÄCKT DENNA DEL AV VALLENTUNAS HISTORIA OM DET INTE VAR FÖR HANS STORA MOTORSPORTSINTRESSE.

Källor:

Kolumbus.fi

Om racet 1935 - http://www.kolumbus.fi/leif.snellman/gp3501.htm#1A

Om racet 1934 - http://www.kolumbus.fi/leif.snellman/gp341.htm#1

Om Per Wiktor Widengren: http://www.kolumbus.fi/leif.snellman/dw.htm#WID

Om Paul Pietsch: http://www.kolumbus.fi/leif.snellman/dp.htm#PI

Motor Racing’s Strangest Races:

https://books.google.se/books?id=u-4cDQAAQBAJ&pg=PT104&lpg=PT104&dq=1947%20stockholm%20grand%20prix&source=bl&ots=O4ifbNrHZB&sig=A6j9EU3kAlb2i21pM_TyK5arksc&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjI0eqP6ZTRAhXLDiwKHUHrCYQQ6AEIVzAJ#v=onepage&q=1947%20stockholm%20grand%20prix&f=false

Stats F1:

Racet 1947 – http://www.statsf1.com/en/1947-hc/grand-prix-5.aspx

Reg Parnell, vinnare av racet 1947: http://www.statsf1.com/en/reg-parnell.aspx

Youtube (British Pathé)

Video från racet 1947 - https://www.youtube.com/watch?v=ZgYha9kuwEM

Om British Pathé - http://www.britishpathe.com/pages/who-we-are

ESPN:

Om Reg: http://en.espn.co.uk/alfaromeo/motorsport/driver/468.html



  • Comments(0)//blog.timetraveltours.se/#post35

Nyårskrönika.

VerksamhetenPosted by Angus Carlsson 01 Jan, 2017 22:15



Det har varit ett givande år för oss både ekonomiskt och idémässigt. Vi har utvecklat våra turer och tagit fram nya. Samarbeten har skapats och frodats och omsättningen börjar reflektera vår arbetsinsats något mera, nästa år satsar vi på att växa kraftigt och skapa nästan heltid åt mig. I den här korta krönikan tittar vi tillbaks på några höjdpunkter från 2016 och blickar fram emot 2017 års nyheter.

2016.

Kyrkoturen tillsammans med Vallentuna församling.

I år guidade jag och min kollega en engagerad grupp. Arrangör var Vallentuna församling och temat för dagen var konst och kultur i uppländska kyrkor. Vi besökte Lagga, Knutby, Rö och Funbo kyrkor under en heldag full av aha-upplevelser och intressant helgonberättelser.

Vi var båda mycket nervösa inför turen men hade läst på nästan överdrivet mycket och jag kan utan minsta tvivel säga att det var en av de 5 bästa guidningarna vi någonsin gjort och det var den klart nöjdaste gruppen hittills. Det var extra glädjande eftersom detta även var den mest kunniga gruppen vi någonsin haft på en tur, folk från Vallentuna konstförening och en präst från församlingen vars specialämne Sankt Olof kom upp på flera platser under turen.


Guidning i Knutby kyrka.

Guidningen i Kårsta kyrka på Kårstabygdens dag.

Jag (Angus Carlsson, ägare och guide) var en av de som hyllade Kårstabygden under dess egen dag i augusti. Med guidning i Kårsta kyrka berättade jag om bygdens liv under medeltiden och nyare tid. Ibland kan en kyrkobyggnad upplevas som tråkig om den inte har så många föremål eller lider av kalkmålningsavsaknad. Kårsta har lite av detta syndrom, men det fantastiska senmedeltida altarskåpet ger kyrkan liv och utrymme för att berätta spännande helgonhistorier. Guidningen hölls i Össeby församlings regi, en av flera församlingar som vi har ett gott samarbete och utbyte av.

Våra engelska vikingaturer har kraftigt höjt vår omsättning.

Vi har gått från att haft en lokal målgrupp som majoritet till att få amerikaner, kanadensare, europeér och andra utländska besökare att fascineras över vår hemkommun Vallentuna och dess vikingaarv. De som en del svenskar bara upplever som stenar fascinerar en amerikan vars historia bar sträcker sig några hundra år tillbaka i tiden. Runstenen och vikingen är exotisk.


Runsten vid Jarlabankes bro, ett av stoppen på Vikingaturerna som även kan bokas på svenska, mejla info@timetraveltours.se

Vi gick från 0 till 11 recensioner på TripAdvisor varav 10 är högsta betyg.

TripAdvisor är A och O inom besöksnäringen och vi har tagit oss över den så kallade ”now they trust you”-spärren. 10 stycken ”5-star reviews”. Läs någon här: https://www.tripadvisor.se/Attraction_Review-g189852-d9799393-Reviews-Time_Travel_Tours-Stockholm.html

2017.

Turer till Birka och Sigtuna på svenska och engelska.

Vi expanderar vår vikingaturism genom att erbjuda guidningar i Sveriges första stad och Sveriges första ännu existerande stad, Birka den förra, Sigtuna den senare. Med oss får du resa tillbaks i tiden och se den från en ny horisont.

Vikingakvinna på Birka.

Nya partnerskap, nya möjligheter.

Vi har slagit ihop oss med en mycket engagerad Danderydare som erbjuder historiska vandringar på Nora Ekeby kulturstig, ni bokar på timetraveltours.se och han gör jobbet!

Nya hinder, nya lösningar.

Vi har försökt registrera vårt varumärke under hösten men har blivit blockerade av osunda EU-regler. Det finns ett icke-konkurrerande företag i Storbritannien med liknande namn som har vägrat att släppa igenom vår ansökan. Därför kommer vi troligen bli tvungna att byta namn på företaget, ett stort hinder, men med en bra lösning kanske vi kan hitta på ett ännu bättre namn.

GOTT NYTT ÅR TILL ER ALLA FRÅN TIME TRAVEL TOURS!




  • Comments(0)//blog.timetraveltours.se/#post34

De medeltida krucifix-stilarna

KyrkohistoriaPosted by Jonathan Olsson 11 Dec, 2016 09:35

Medeltidens krucifix och stilgrupper:
Sverige har en av världens bäst bevarade och orörda konstskatter från medeltiden. Då Sverige har varit ett fattigt land dit många utvandrade från har kyrkorna inte haft råd att köpa nytt och göra sig av med gamla inventarier.
Det är först på 1400-talet som det sker en nyrenässans då vapenhus byggs, tegelvalv sätts upp och målas.
Sedan sker på 1700- och 1800-talen en utrensning av krucifix, helgonskåp och altarskåp för att på 1900-talet få en framskjuten placering i dagens kyrkor igen.
Däremellan samlade Historiska museet in, via gåvor eller köp, mycket av de medeltida skulpturer som annars skulle varit förlorade!
Detta gör att vi idag har en fantastisk skatt från olika tidsperioden mer eller mindre bevarat och oförstört från medeltiden (då dessa i de katolska länderna ständigt bättrats på) varav mycket finns kvar i våra kyrkor idag.

Våra kyrkoturer
Time Travel Tours erbjuder olika kyrkohistoriska bussturer på 3h, 5h och 8h på dels bestämda rutter men det går även att skapa sin egen kyrkohistoriska tur tillsammans med oss. Vi erbjuder också kyrkohistoriska guidningar i 7 st. olika kyrkor idag. Se mer på www.timetraveltours.se/

Tidigare skrev jag om Vikingatidens krucifix och kors samt hängkors och nu går jag över till medeltidens.
Nu går vi in i medeltidens krucifix och kors, hoppar över runstenskorsen, och fokuserar på de ej halsburna krucifixen. Då finner vi tre typer förutom halsburna krucifix vilket är altarkrucifix, triumfkrucifix* och processionskrucifix.**

Ordförklaringar
*Triumfkrucifix är stora, ej bärbara, krucifix som antagligen satt i golvfasta tappar som en del i en ”Gotgatasceneri” alt. att vissa kan ha suttit uppe på tvärbjälkar mellan kor och långhus men detta är tveksamt.
Problematiken med det sista är att detta finns enbart ex. från Kölndomen från 1000-talet och att alla nutida dylika placeringar är från 1900-talet.
Det var kyrkobeskrivaren av det klassiska verket ”Sveriges Kyrkor” Sigurd Curman som skickade, efter en utställning om medeltida konst i Stockholm, en uppmaning till alla kyrkor som hade dylika krucifix att sätta dem på Trabes (tvärbjälke). Det därför han sett detta i Tyskland, dock kan man inte applicera tyska förhållanden här i Sverige... Mera om detta går att läsa i Anna Nilsen – Kyrkorummets Brännpunkt från 1980-talet.

**Processionskrucifix är något som blivit populärt igen i Svenska kyrkan på 1900-talet men där det ursprungliga bruket härstammar från den katolska medeltiden. Där bar man korset framför sig vid olika kyrkliga processioner. Dessa är mycket intressanta stilistiskt då flera är bevarade från den tidigare kristna stilen, den romanska konststilen.

Romanska stilen (1000-1200-tal):
Dessa sorter är som tidigast gjorda i den romanska stilen vilket delvis tar över runstenarnas flät- och bandornamentik. Denna lever dock kvar som drakslingor hittats på de tidigaste kyrkornas öppna takstolars tvärslåer (som senare målas över, ofta med blom-ornamentik).

Den romanska stilen i Sverige hittas främst på konstverk som kom hit under 1000- och 1100-talen.
Det är den stolta kungen, besegraren över döden själv, som möter oss, och som Jesus framställs under missionstiden som en stark krigargud.
Den posen kan ses på ex. Sveriges äldsta och i Skandinavien producerade krucifix från 800-talets Birka.

Birkakrucifixet och nyfyndet från tidigare i år från Danmark. Bilden sammansatt av mig Jonathan Olsson för jämförelse mellan dem.

Typiskt för de romanska korsen är att Jesus står rakryggad med bägge fötterna nedåt och spikförsedda. På de vikingatida är Kristus ofta bunden då det inte beslutat att han ska avbildas med en spik.
Armarna är utsträckta åt sidorna och blicken möter oss rakt i ögonen. Stilen är mycket symetrisk och bägge sidor ser likadana ut.
Kroppen är rakryggad och han står till synes utan ansträngning med frånvarande blick. Kristusfiguren har en kungakrona på huvudet, på träskulpturerna ofta i metall. Fötterna står ibland på ett fotstöd.

Ett Romanskt krucifix på stav för processioner från Historiska Museet. Numera nedtaget till förmån för utställningen History Unfolds.

Den som möter oss då är den stora Guden, besegraren av döden, som vi möter i missionstidens texter, där det gudomliga är i tydligt fokus. Det är en distanserad gud vilket präglar medeltidens gudssyn rakt igenom där hur man levde och synderna som avgör om man för tillträde till himmelen eller ej.
Ingenting visar lidandet som avrättningsmetoden avger vilket tydligt syns på Tryde-krucifixet från Skåne från 1160-talet.

Romanskt krucifix från Fresta kyrka, ca 1200.

På träkrucifixen är kungakronorna oftast av koppar och skulpturerna har i vissa fall kunnat ha bergskristaller som ögon. Då dessa krucifix ofta är omgjorda under tidens gång är kronan oftast inte kvar och de nuvarande ögonen, ibland av träpluggar, är sekundära.

Det finns även klart östliga inspirerade triumfkrucifix vilka tillhör den äldsta stilen i Sverige. Här är ett krucifix från Forsby (vg) från 1130-talet, där Jesus är klädd som en bysantinsk överstepräst. Denna samt Tryde-krucifixet finns idag på Historiska Museet i den fantastiska utställningen Medeltida Konst.

1200-talets liturgiska förändringar och dess påverkan på korsen:
Under 1200-talet sker en förändring i den liturgiska synen, mycket tack vara munken Fransiskus som nästan orsakar revolution, med hans fokus på Kristus som en lidande människoson.
Franciskus fokus var att Jesu dog för oss, för våra synder, och hans mänsklighet; att han en gång led på korset och därför lider med oss och känner oss människor. Den tankegången finns kvar än idag även i den protestantiska kyrkan och den fick stor kraft i sin samtid.
Det syns här i norden främst på triumf- och processionskrucifixen i kyrkorna.
Under 1200-talet blir minen mera sorgsen och bedrövad. Kroppen blir mera utmärglad där revbenen syns, och sjunker ibland ned mera än tidigare och kronan ersätts av en törnekrans. Huvudet lutas lite sorgset åt sidorna.


De sockenkyrkor som inte haft råd att köpa nya krucifix bättrar på sina gamla nu omoderna krucifix efter den nya stilen och modet.
De tar av kronan av koppar, kanske hugger till håret och sätter dit en törnekrona istället och byter ut bergskristall-ögonen mot träpluggar. Kyrkan ska inte vara prålig utan asketidealet kommer in lite i omgörandet.
Angarns kyrkas krucifix, där har man på ett romanskt krucifix sågat av och satt dit ett nytt huvud. Det täcktes utsprungligen med färg och grundering men idag syns omgörandet tydligt.

Att tänka på är att alla kyrkohistoriska förändringar i byggnader eller inventarier är till för att kyrkan ska vara modern och aktuell i det nu de är i just då förändringarna gjordes. Såsom att vi i dagens Frikyrkosverige hittar kyrkor med trummor och elgitarrer, Hillsong, likaväl som de med orglar till gudtjänsterna.

Gotiska stilen (1300-tal och framåt):
Den gotiska stilens kännetecken ofta av en S-kurva av kroppen, madonnastatyerna har ofta mycket klädesveck vilket också är utmärkande. Figurstilen inspireras av stenhuggeriets konstverk vid olika gotiska katedraler som med sina spetsbågiga fönster sträcker sig mot skyn.

Under 1300-talet blir krucifix-stilen mera grotesk och realistisk. Fransiskus lidandeidé har utvecklats och skapat en konststil med fokus på Encompassio, dvs. att leva sig in i Kristi lidande. Det är detta som utvecklar sig allt mera i krucifixen.


Nu hänger Kristus från spikarna, utmärglad med revbenen kraftigt framträdande och ett tydligt lidande ansiktsuttryck. Oftast med en väldigt blodig bemålning med ett synligt sår på sidan ibland med en stor bit hjärta halvt utfläkt.
Armarna hänger från spikarna så händerna dras isär och en törnekrans pryder nu hans huvud.
I dessa kors går en spik igenom bägge fötterna vilket är ett viktigt kännetecken! Ett ex. på detta i närområdet av Vallentuna är Orkesta kyrkas krucifix.


Orkestas krucifix. Detta är gjort i Uppland, från 1325-50, och visar Gotikens intresse för kroppen och en ökad realism. Detta kors samt Dalby-korset kan kopplas till bygghyttan för Uppsala domkyrka.

Detta fortsätter in på 1400-talet där mera fokus på Jesus lidande finns att se i kalkmåleriet där Jesu händer och fötter stora tydliga sår.
Bemålade krucifix visar blodsdroppar från törnekronan som rinner över ansiktet och ymnigt med blod ifrån såret.

Blodet är bemålat nästan som svett vilket går att se på detta krucifix i lönträ från 1475-1500 från Fresta kyrka jag fotograferat. Ansiktet visar oerhörd smärta och påfrestning.

Efter-reformatoriska krucifix (1520-tal och framåt):
Dessa har ofta en ganska naturligt avbildad person på korset i heroiskt lidande i de fall en Kristusfigur finns, ex. som på Frösunda kyrkas krucifix. Oftast avbildas enbart ett tomt kors. Ibland med ett vitt tygstycke och en krona ovanpå som symboliserar den uppståndne Kristus.

Krucifix Vallentuna kyrka. Enda kvarvarande del från en 1700-talsaltaruppsats. Tomt kors med törnekrona för att symbolisera den uppstånde Kristus, livgivaren och räddaren.

Text av Jonathan Olsson. F.d assistent på Historiska museet och guide på Time Travel Tours.
Email: nighteyethewolf@gmail.com

Källor:
Karlsson, Lennart, Ecce Homo,
Nilsen, Anna, Kyrkorummets brännpunkt
Dels från föreläsningsserien Medeltida Konst av Petter Ljungren (museilärare på historiska Museet) och föreläsningar av Pia Bengtsson Melin (f.d Upplandsmuseet, numera 1 antikvarie medeltid med fokus medeltida konst på Historiska Museet).

För mera information se:
Lennart Karlssons bok Ecce Homo.
Anna Nilsens Kyrkorummets brännpunkt





  • Comments(0)//blog.timetraveltours.se/#post33

Starta en turistbyrå i Vallentuna

VallentunaPosted by Angus Carlsson 08 Dec, 2016 23:12
Kommunens turistbyrå ska kunna sälja Vallentunabaserade företagares produkter direkt i turistbyrån. Kommunen anställer ny personal som bemannar turistbyrån under Kulturhusets öppettider. En turistbyrå är mycket nödvändig för att sprida information till besökare och invånare om kommunens rika historia och kulturliv. Vallentuna är en kulturell kommun som spenderar dubbelt så mycket pengar på kultur som jämfört med Täby kommun och Upplands Väsby kommun. En turistbyrå ger oss som kommun möjlighet att verkligen visa upp all kultur som våra skattepengar skapar och kan öka överskotten/vinsterna för att ge ytterligare pengar till framtida kultursatsningar.

  • Comments(0)//blog.timetraveltours.se/#post32

6 st Vikingatida sevärdheter norr om Stockholm

VikingatidPosted by Angus Carlsson 30 Nov, 2016 16:21
Det nuvarande Stockholms län kan ses som den svenska vikingatidens kärnland. Här fanns makten över Sveariket med fokus på staden Sigtuna under den senare vikingatiden och Birka över den tidigare vikingatiden. Här är det nästan omöjligt att inte se vikingahistoria i sin vardag. På grund av att den är oss så nära så gör den oss säkert ganska hemmablind och ibland till och med nonchalanta för vårt vikingatida arv. Det är givetvis något som vi på Time Travel Tours tycker är mycket tråkigt. Därför har vi tagit fram en lista över några olika intressanta vikingatida sevärdheterna i Stockholmsregionen norr om Stockholm.
Det är för att du ska kunna uppleva det som inte går att missa eller bli hemmablind och nonchalant inför, vi utför också guidningar vid alla dessa stop utom Granby.

1. Sigtuna stad.
Med sin historia som Mälardalens första stad blir Sigtuna svårslagbar, den grundades redan 970 av Erik Segersäll och är existerande än idag.
Mer än 100 år av utgrävningar ger forskare en unik bild av både den vikingatida och medeltida staden med sina olika faser.
Sigtuna är också en kristen stad med mer än fem st kyrkor, där de flesta ligger bortanför staden från vattnet sett gav det staden en karaktäristisk bild.
Det som gjorde stegen framgångsrik var dess läge som attraherade handelsmän både från Frisien, känt via runstenar, och av kyrkornas helgonnamn att döma även från flera andra håll som ex. Ryssland och Tyskland.
Sigtuna är spännande då det är en utpräglad handelsstad där kungen styrde och bodde och där biskopen bodde fram tills Uppsala blev ärkebiskopssäte under 1100-talet.
Tack vare utgrävningar vet vi mycket kring de olika material hantverkarna arbetade i där b.la hornhantverk och benkamsproduktion, dopfuntsrester i sten och myntproduktion som beställdes av Olof Skötkonung som blev Sveriges första producerade mynt.
Jag kommer inte att ge dig så mycket mer om Sigtuna i detta inlägg men det kommer vara ett ämne i framtiden utan tvekan.

En del av Sigtunas stadskvarter under 1000-talet, Illustration Mats Vänehem. Bilden är utifrån de utgrävningar som gjordes framför Rådhuset då unikt nog en stor orörd yka kunder undersökas samtidigt.

2. Birka.
Mälardalens första stad kan kanske även Birka kallas, vars föregångare i Mälardalen var hantverkscentret Helgö där de renaste slaggfynden med de högsta procenthalterna av guld och silver kan hittas.
Till skillnad från Sigtuna så existerar varken den eller Birka längre.
Staden Birka är spännande tack vare att det är så orört idag som gör att vi kan se och veta en del om hur den och omgivningarna sett ut.
Birka var en handelsstad av stor betydelse och en smältdegel av kulturer åtminstone en bit in i 800-talet.
Det omnämnande som förekom i Vita Anskari på 800-talet gör staden unik och tack vare alla utgrävningar som Hjalmar Stolpe grävde ut under 1800-talet gav oss mycket information.
Hemlandens gravar utanför staden är fascinerande och den stora variation i gravskick gör gravarna spännande och de har ofta ett exklusivt innehåll.
Mycket nytt har kommit fram tack vare den undersökning med markradar som gjordes i år och visar ett helt ny bild av det tidiga Birka; en liten ort där hantverkare hölls under slavliknande förhållanden som gör att vi omvärderar den betydelse staden har och styrd av tre stora långhus där de som vaktade och styrde staden bodde.

3. Granby-Hyppinge gård.
Är ett fantastiskt exempel på en välbevarade vikingatida gårdsmiljö där husgrunderna är mycket tydliga och det är lätt att få en bild av bebyggelsen. Det finns inte bara rester av vikingatida långhus utan även medeltida husgrunder och flera fynd ger oss några små detaljer om vad som kan ha skett på gården. Fynden är inte så unika som man kan tro, det mest speciella är en del av ett mynt och de andra fynden är vanliga hushållsfynd från vikingatiden.
Platsen är också hem för en av Upplands största fasta hällar med runinskrifter. Också runinskrifter på Söderby gård är knutna till Hyppinge gårdstomt och andra runstenar i närheten gör trakten spännande.
Just synligheten gör stället pedagogiskt och gör det "lättare" att resa tillbaks i tiden. Material finns på Hökeriet, en besöksverksamhet som ligger bredvid fornlämningsområdet.

4. Snåttsta gård.
Gården är unik liksom Granby men här är det inte de mera synliga resterna av ursprungsgårdarna som i Granby utan runinskrifterna som lockar. De berättar en mycket spännande historia om en kvinna som via bakarv fick ärva hela denna stora gården.
Runstenarna ute vid vägen över åkern och runhällen på gården vetter fortfarande mot hållet där folket kom ridande eller gående. De står som ett klassiskt exempel på hur runstenar brukade stå som gränsmarkörer och för att visa upp vem som bodde här.
Läget är perfekt uppe på krönet och vattnet slutade i närheten av gården så läget var idealiskt.

Bild SHMM. Lösfynd, Markims socken Snåttsta. Tveeggat svärd var klinga är bruten. Parerstången och den trekantiga knappen är ornanerade med tätt stälda ränder med silverinläggningar.

Ett lösfynd av ett rikt ornamenterat svärdshandtag gör stället riktigt spännande och visar vilken klass och status som kan förväntas av mängden runstenar.
Att rista runor och resa runstenar kostade pengar men har gjord att vi vet att Ragnfast och Inga gifte sig, fick en son, därefter dog Ragnfast och sonen ärvde. Men sonen förolyckades och dog varvid Inga ärvde allt. Det är var runstenarna och hällen visar.

Men vid Svartsjölandet går det att få ännu mera information vilket visar på det stora kontaktnät och hur viktigt giftermål mellan rika släkter var på den här tiden. Där står det hur Inga gifter sig igen men dör och anledningen att Inga är beskriven där är för att Ingas mamma får ärva hela Ingas arvegods vilket är anledningen att hennes historia också nämns här.

5. Arkils tingstad.
Är ett vikingatida parlament som är ett av de bäst bevarade i världen. Vikten av rättsskipning, att kunna göra upp på andra sätt än via blodsfejder och dråp, var viktig. Därför var man fredad när man kom till tingsplatsen vilket snarare innebar att straffet vid skada eller dråp var betydligt större när man var under tingsfri. Detta gällde inte bara gällde på platsen utan även till och från den.
Tingsplatserna blev härmed stormännens arena där de beslutade om vad bygden skulle göra och hur den skulle styras.

Både Arkils tingstad, nr. 9 och Jarlabankes Bro, nr. 1, är en del av Runriket som är väl värd ett besök. Time Travel tours håller guidade turer vid privatbokning där vi kör från en person och uppåt.

Också mäktiga släkter styrde tingen och försökte skaffa mera makt åt sin falang, här är det Skålhamraätten som styr vilket runstenarna är tydliga med.
Tingsplatsen användes under några få tiotals år, innan den ersattes av Jarlabankes tingsplats nära Vallentuna kyrka, och platsen verkar naturen valt ut.
En plats utan nära bebyggelse, med vatten på två sidor och två plattformar uppbyggda enbart för att hedra stormannen Ulv som dött och för att visa på släktens stora makt och ära.
Här gör vi ibland göra enkla och roliga rollspel med våra besökare för att återskapa vikingatidens maktsamhälle. Klass-samhället var stor under vikingatiden och skillnaderna stora och alla verkar ha varit mer eller mindre beroende av någon annan och av sin släkt.

6. Jarlabankes Bro.
En mycket scenisk rekonstruerad vikingatida vägbank som restes av flera skäl. Dels för att Jarlabanke att knyta ihop sina landsändar med varandra, dels för sin själ och tros skull då det var gott att visa att man var kristen och som en maktdemonstration. Bron var nödvändig för att ta sig över träsket här då som idag dränerats bort. Man trodde tidigare att broar var bra för prästerna skulle ta sig ut från sina kyrkor men självklart har broar en praktisk mening och var bra sätt att visa sin makt genom att resa runstenar vid.
Vikingatidens bronät i Södermanland var redan mycket väl utbyggda enligt en studie Andera Sanmark gjort knutet till Tingsplatser. Finns inget skäl att det var så mycket annorlunda här utan att det är en tes som bör ses över! Vikingatidens klimat är också mycket blötare än idag vilket gör att broars funktion blir än viktigare när det pratas landvägar då vikingarna främst färdades i vattendrag.

Teckning av Jarlabankes bro, från boken Förr i världen del 1. Från bloggen (https://larsgahrnskriver.wordpress.com/2012/07/05/ogifta-kvinnor-lat-bygga-bro-i-uppland/)

Vid bron lät stormannen Jarlabanke lät resa fyra runstenar, två vid var ände vilka visade vem som beordrat bygget och förutom de två runstenar som är kvar finns en vid Fresta och en vid Dandryds kyrka.
Byggets storlek, 150m lång och 6m bred, gör också att han visar att han har makt att kunna föda så många män som krävs för att bygga klart i tid. Bygget har många faser och bron är uppbyggd i flera lager.
Den är väl värt ett besök! Flera andra runstensbroar finns även i området; Lingsbergs bro där en Englandssten finns (en av endast 16 st), Gullbron där 4 kvinnor står för runstenarna, Broby Bro där Estrid haft en stor del i runstenarna och Fällbros runstenshällar.





  • Comments(0)//blog.timetraveltours.se/#post31
Next »