Historia i Stockholm, Sverige och Vallentuna.

Historia i Stockholm, Sverige och Vallentuna.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev - alla blogginlägg till din e-post

Gå in här

6 st Vikingatida sevärdheter norr om Stockholm

VikingatidPosted by Angus Carlsson 30 Nov, 2016 16:21
Det nuvarande Stockholms län kan ses som den svenska vikingatidens kärnland. Här fanns makten över Sveariket med fokus på staden Sigtuna under den senare vikingatiden och Birka över den tidigare vikingatiden. Här är det nästan omöjligt att inte se vikingahistoria i sin vardag. På grund av att den är oss så nära så gör den oss säkert ganska hemmablind och ibland till och med nonchalanta för vårt vikingatida arv. Det är givetvis något som vi på Time Travel Tours tycker är mycket tråkigt. Därför har vi tagit fram en lista över några olika intressanta vikingatida sevärdheterna i Stockholmsregionen norr om Stockholm.
Det är för att du ska kunna uppleva det som inte går att missa eller bli hemmablind och nonchalant inför, vi utför också guidningar vid alla dessa stop utom Granby.

1. Sigtuna stad.
Med sin historia som Mälardalens första stad blir Sigtuna svårslagbar, den grundades redan 970 av Erik Segersäll och är existerande än idag.
Mer än 100 år av utgrävningar ger forskare en unik bild av både den vikingatida och medeltida staden med sina olika faser.
Sigtuna är också en kristen stad med mer än fem st kyrkor, där de flesta ligger bortanför staden från vattnet sett gav det staden en karaktäristisk bild.
Det som gjorde stegen framgångsrik var dess läge som attraherade handelsmän både från Frisien, känt via runstenar, och av kyrkornas helgonnamn att döma även från flera andra håll som ex. Ryssland och Tyskland.
Sigtuna är spännande då det är en utpräglad handelsstad där kungen styrde och bodde och där biskopen bodde fram tills Uppsala blev ärkebiskopssäte under 1100-talet.
Tack vare utgrävningar vet vi mycket kring de olika material hantverkarna arbetade i där b.la hornhantverk och benkamsproduktion, dopfuntsrester i sten och myntproduktion som beställdes av Olof Skötkonung som blev Sveriges första producerade mynt.
Jag kommer inte att ge dig så mycket mer om Sigtuna i detta inlägg men det kommer vara ett ämne i framtiden utan tvekan.

En del av Sigtunas stadskvarter under 1000-talet, Illustration Mats Vänehem. Bilden är utifrån de utgrävningar som gjordes framför Rådhuset då unikt nog en stor orörd yka kunder undersökas samtidigt.

2. Birka.
Mälardalens första stad kan kanske även Birka kallas, vars föregångare i Mälardalen var hantverkscentret Helgö där de renaste slaggfynden med de högsta procenthalterna av guld och silver kan hittas.
Till skillnad från Sigtuna så existerar varken den eller Birka längre.
Staden Birka är spännande tack vare att det är så orört idag som gör att vi kan se och veta en del om hur den och omgivningarna sett ut.
Birka var en handelsstad av stor betydelse och en smältdegel av kulturer åtminstone en bit in i 800-talet.
Det omnämnande som förekom i Vita Anskari på 800-talet gör staden unik och tack vare alla utgrävningar som Hjalmar Stolpe grävde ut under 1800-talet gav oss mycket information.
Hemlandens gravar utanför staden är fascinerande och den stora variation i gravskick gör gravarna spännande och de har ofta ett exklusivt innehåll.
Mycket nytt har kommit fram tack vare den undersökning med markradar som gjordes i år och visar ett helt ny bild av det tidiga Birka; en liten ort där hantverkare hölls under slavliknande förhållanden som gör att vi omvärderar den betydelse staden har och styrd av tre stora långhus där de som vaktade och styrde staden bodde.

3. Granby-Hyppinge gård.
Är ett fantastiskt exempel på en välbevarade vikingatida gårdsmiljö där husgrunderna är mycket tydliga och det är lätt att få en bild av bebyggelsen. Det finns inte bara rester av vikingatida långhus utan även medeltida husgrunder och flera fynd ger oss några små detaljer om vad som kan ha skett på gården. Fynden är inte så unika som man kan tro, det mest speciella är en del av ett mynt och de andra fynden är vanliga hushållsfynd från vikingatiden.
Platsen är också hem för en av Upplands största fasta hällar med runinskrifter. Också runinskrifter på Söderby gård är knutna till Hyppinge gårdstomt och andra runstenar i närheten gör trakten spännande.
Just synligheten gör stället pedagogiskt och gör det "lättare" att resa tillbaks i tiden. Material finns på Hökeriet, en besöksverksamhet som ligger bredvid fornlämningsområdet.

4. Snåttsta gård.
Gården är unik liksom Granby men här är det inte de mera synliga resterna av ursprungsgårdarna som i Granby utan runinskrifterna som lockar. De berättar en mycket spännande historia om en kvinna som via bakarv fick ärva hela denna stora gården.
Runstenarna ute vid vägen över åkern och runhällen på gården vetter fortfarande mot hållet där folket kom ridande eller gående. De står som ett klassiskt exempel på hur runstenar brukade stå som gränsmarkörer och för att visa upp vem som bodde här.
Läget är perfekt uppe på krönet och vattnet slutade i närheten av gården så läget var idealiskt.

Bild SHMM. Lösfynd, Markims socken Snåttsta. Tveeggat svärd var klinga är bruten. Parerstången och den trekantiga knappen är ornanerade med tätt stälda ränder med silverinläggningar.

Ett lösfynd av ett rikt ornamenterat svärdshandtag gör stället riktigt spännande och visar vilken klass och status som kan förväntas av mängden runstenar.
Att rista runor och resa runstenar kostade pengar men har gjord att vi vet att Ragnfast och Inga gifte sig, fick en son, därefter dog Ragnfast och sonen ärvde. Men sonen förolyckades och dog varvid Inga ärvde allt. Det är var runstenarna och hällen visar.

Men vid Svartsjölandet går det att få ännu mera information vilket visar på det stora kontaktnät och hur viktigt giftermål mellan rika släkter var på den här tiden. Där står det hur Inga gifter sig igen men dör och anledningen att Inga är beskriven där är för att Ingas mamma får ärva hela Ingas arvegods vilket är anledningen att hennes historia också nämns här.

5. Arkils tingstad.
Är ett vikingatida parlament som är ett av de bäst bevarade i världen. Vikten av rättsskipning, att kunna göra upp på andra sätt än via blodsfejder och dråp, var viktig. Därför var man fredad när man kom till tingsplatsen vilket snarare innebar att straffet vid skada eller dråp var betydligt större när man var under tingsfri. Detta gällde inte bara gällde på platsen utan även till och från den.
Tingsplatserna blev härmed stormännens arena där de beslutade om vad bygden skulle göra och hur den skulle styras.

Både Arkils tingstad, nr. 9 och Jarlabankes Bro, nr. 1, är en del av Runriket som är väl värd ett besök. Time Travel tours håller guidade turer vid privatbokning där vi kör från en person och uppåt.

Också mäktiga släkter styrde tingen och försökte skaffa mera makt åt sin falang, här är det Skålhamraätten som styr vilket runstenarna är tydliga med.
Tingsplatsen användes under några få tiotals år, innan den ersattes av Jarlabankes tingsplats nära Vallentuna kyrka, och platsen verkar naturen valt ut.
En plats utan nära bebyggelse, med vatten på två sidor och två plattformar uppbyggda enbart för att hedra stormannen Ulv som dött och för att visa på släktens stora makt och ära.
Här gör vi ibland göra enkla och roliga rollspel med våra besökare för att återskapa vikingatidens maktsamhälle. Klass-samhället var stor under vikingatiden och skillnaderna stora och alla verkar ha varit mer eller mindre beroende av någon annan och av sin släkt.

6. Jarlabankes Bro.
En mycket scenisk rekonstruerad vikingatida vägbank som restes av flera skäl. Dels för att Jarlabanke att knyta ihop sina landsändar med varandra, dels för sin själ och tros skull då det var gott att visa att man var kristen och som en maktdemonstration. Bron var nödvändig för att ta sig över träsket här då som idag dränerats bort. Man trodde tidigare att broar var bra för prästerna skulle ta sig ut från sina kyrkor men självklart har broar en praktisk mening och var bra sätt att visa sin makt genom att resa runstenar vid.
Vikingatidens bronät i Södermanland var redan mycket väl utbyggda enligt en studie Andera Sanmark gjort knutet till Tingsplatser. Finns inget skäl att det var så mycket annorlunda här utan att det är en tes som bör ses över! Vikingatidens klimat är också mycket blötare än idag vilket gör att broars funktion blir än viktigare när det pratas landvägar då vikingarna främst färdades i vattendrag.

Teckning av Jarlabankes bro, från boken Förr i världen del 1. Från bloggen (https://larsgahrnskriver.wordpress.com/2012/07/05/ogifta-kvinnor-lat-bygga-bro-i-uppland/)

Vid bron lät stormannen Jarlabanke lät resa fyra runstenar, två vid var ände vilka visade vem som beordrat bygget och förutom de två runstenar som är kvar finns en vid Fresta och en vid Dandryds kyrka.
Byggets storlek, 150m lång och 6m bred, gör också att han visar att han har makt att kunna föda så många män som krävs för att bygga klart i tid. Bygget har många faser och bron är uppbyggd i flera lager.
Den är väl värt ett besök! Flera andra runstensbroar finns även i området; Lingsbergs bro där en Englandssten finns (en av endast 16 st), Gullbron där 4 kvinnor står för runstenarna, Broby Bro där Estrid haft en stor del i runstenarna och Fällbros runstenshällar.





  • Comments(0)//blog.timetraveltours.se/#post31