De medeltida krucifix-stilarna
KyrkohistoriaPosted by Jonathan Olsson 11 Dec, 2016 09:35Medeltidens krucifix
och stilgrupper:
Sverige har en av världens bäst bevarade och orörda konstskatter från
medeltiden. Då Sverige har varit ett
fattigt land dit många utvandrade från har kyrkorna inte haft råd att köpa nytt
och göra sig av med gamla inventarier.
Det är först på 1400-talet som det sker en nyrenässans då vapenhus byggs, tegelvalv
sätts upp och målas.
Sedan sker på 1700- och 1800-talen en utrensning av krucifix, helgonskåp och
altarskåp för att på 1900-talet få en framskjuten placering i dagens kyrkor
igen.
Däremellan samlade Historiska museet in, via gåvor eller köp, mycket av de medeltida
skulpturer som annars skulle varit förlorade!
Detta gör att vi idag har en fantastisk skatt från olika tidsperioden mer eller
mindre bevarat och oförstört från medeltiden (då dessa i de katolska länderna ständigt bättrats på) varav mycket finns kvar i våra kyrkor idag.
Våra kyrkoturer
Time Travel Tours erbjuder olika kyrkohistoriska bussturer på 3h, 5h och 8h på
dels bestämda rutter men det går även att skapa sin egen kyrkohistoriska tur tillsammans
med oss. Vi erbjuder också
kyrkohistoriska guidningar i 7 st. olika kyrkor idag. Se mer på www.timetraveltours.se/
Tidigare skrev jag om Vikingatidens krucifix och kors samt hängkors och nu går jag över till medeltidens.
Nu går vi in i medeltidens krucifix och kors, hoppar över runstenskorsen, och
fokuserar på de ej halsburna krucifixen. Då finner vi tre typer förutom
halsburna krucifix vilket är altarkrucifix, triumfkrucifix* och
processionskrucifix.**
Ordförklaringar
*Triumfkrucifix är stora, ej bärbara, krucifix som antagligen satt i golvfasta tappar
som en del i en ”Gotgatasceneri” alt. att vissa kan ha suttit uppe på
tvärbjälkar mellan kor och långhus men detta är tveksamt.
Problematiken med det sista är att detta finns enbart ex. från Kölndomen från
1000-talet och att alla nutida dylika placeringar är från 1900-talet.
Det var kyrkobeskrivaren av det klassiska verket ”Sveriges Kyrkor” Sigurd
Curman som skickade, efter en utställning om medeltida konst i Stockholm, en
uppmaning till alla kyrkor som hade dylika krucifix att sätta dem på Trabes
(tvärbjälke). Det därför han sett detta i Tyskland, dock kan man inte applicera
tyska förhållanden här i Sverige... Mera om detta går att läsa i Anna Nilsen –
Kyrkorummets Brännpunkt från 1980-talet.
**Processionskrucifix är något som blivit populärt igen i Svenska kyrkan på
1900-talet men där det ursprungliga bruket härstammar från den katolska
medeltiden. Där bar man korset framför sig vid olika kyrkliga processioner.
Dessa är mycket intressanta stilistiskt då flera är bevarade från den tidigare
kristna stilen, den romanska konststilen.
Romanska stilen (1000-1200-tal):
Dessa sorter är som tidigast gjorda i den romanska stilen vilket delvis tar
över runstenarnas flät- och bandornamentik. Denna lever dock kvar som
drakslingor hittats på de tidigaste kyrkornas öppna takstolars tvärslåer (som
senare målas över, ofta med blom-ornamentik).
Den romanska stilen i Sverige hittas främst på konstverk som kom hit under
1000- och 1100-talen.
Det är den stolta kungen, besegraren över döden själv, som möter oss, och som
Jesus framställs under missionstiden som en stark krigargud.
Den posen kan ses på ex. Sveriges äldsta och i Skandinavien producerade krucifix
från 800-talets Birka.
Birkakrucifixet och nyfyndet från tidigare i år från Danmark. Bilden sammansatt av mig Jonathan Olsson för jämförelse mellan dem.
Typiskt för de romanska korsen är att Jesus står rakryggad med bägge fötterna nedåt
och spikförsedda. På de vikingatida är Kristus ofta bunden då det inte beslutat att han ska avbildas med en spik.
Armarna är utsträckta åt sidorna och blicken möter oss rakt i
ögonen. Stilen är mycket symetrisk och bägge sidor ser likadana ut.
Kroppen är rakryggad och han står till synes utan ansträngning med frånvarande
blick. Kristusfiguren har en kungakrona på huvudet, på träskulpturerna ofta i
metall. Fötterna står ibland på ett fotstöd.
Ett Romanskt krucifix på stav för processioner från Historiska Museet. Numera nedtaget till förmån för utställningen History Unfolds.
Den som möter oss då är den stora Guden, besegraren av döden, som vi möter i
missionstidens texter, där det gudomliga är i tydligt fokus. Det är en distanserad
gud vilket präglar medeltidens gudssyn rakt igenom där hur man levde och
synderna som avgör om man för tillträde till himmelen eller ej.
Ingenting visar lidandet som avrättningsmetoden avger vilket tydligt syns på
Tryde-krucifixet från Skåne från 1160-talet.
Romanskt krucifix från Fresta kyrka, ca 1200.
På träkrucifixen är kungakronorna oftast av koppar och skulpturerna har i vissa
fall kunnat ha bergskristaller som ögon. Då dessa krucifix ofta är omgjorda
under tidens gång är kronan oftast inte kvar och de nuvarande ögonen, ibland av
träpluggar, är sekundära.
Det finns även klart östliga inspirerade triumfkrucifix vilka tillhör den
äldsta stilen i Sverige. Här är ett krucifix från Forsby (vg) från 1130-talet,
där Jesus är klädd som en bysantinsk överstepräst. Denna samt Tryde-krucifixet finns
idag på Historiska Museet i den fantastiska utställningen Medeltida Konst.
1200-talets liturgiska förändringar och
dess påverkan på korsen:
Under 1200-talet sker en förändring i den liturgiska synen, mycket tack vara
munken Fransiskus som nästan orsakar revolution, med hans fokus på Kristus som
en lidande människoson.
Franciskus fokus var att Jesu dog för oss, för våra synder, och hans
mänsklighet; att han en gång led på korset och därför lider med oss och känner
oss människor. Den tankegången finns kvar än idag även i den protestantiska
kyrkan och den fick stor kraft i sin samtid.
Det syns här i norden främst på triumf- och processionskrucifixen i kyrkorna.
Under 1200-talet blir minen mera sorgsen och bedrövad. Kroppen blir mera utmärglad
där revbenen syns, och sjunker ibland ned mera än tidigare och kronan ersätts
av en törnekrans. Huvudet lutas lite sorgset åt sidorna.
De sockenkyrkor som inte haft råd att köpa nya krucifix bättrar på sina gamla
nu omoderna krucifix efter den nya stilen och modet.
De tar av kronan av koppar, kanske hugger till håret och sätter dit en
törnekrona istället och byter ut bergskristall-ögonen mot träpluggar. Kyrkan
ska inte vara prålig utan asketidealet kommer in lite i omgörandet.
Angarns kyrkas krucifix, där har man på ett romanskt krucifix sågat av och satt dit ett nytt huvud. Det täcktes utsprungligen med färg och grundering men idag syns omgörandet tydligt.
Att tänka på är att alla kyrkohistoriska förändringar i byggnader eller
inventarier är till för att kyrkan ska vara modern och aktuell i det nu de är i
just då förändringarna gjordes. Såsom att vi i dagens Frikyrkosverige hittar
kyrkor med trummor och elgitarrer, Hillsong, likaväl som de med orglar till
gudtjänsterna.
Gotiska stilen (1300-tal och framåt):
Den gotiska stilens kännetecken ofta av en S-kurva av kroppen, madonnastatyerna
har ofta mycket klädesveck vilket också är utmärkande. Figurstilen inspireras
av stenhuggeriets konstverk vid olika gotiska katedraler som med sina
spetsbågiga fönster sträcker sig mot skyn.
Under 1300-talet blir krucifix-stilen mera grotesk och realistisk. Fransiskus lidandeidé
har utvecklats och skapat en konststil med fokus på Encompassio, dvs. att leva
sig in i Kristi lidande. Det är detta som utvecklar sig allt mera i krucifixen.
Nu hänger Kristus från spikarna, utmärglad med revbenen kraftigt framträdande
och ett tydligt lidande ansiktsuttryck. Oftast med en väldigt blodig bemålning
med ett synligt sår på sidan ibland med en stor bit hjärta halvt utfläkt.
Armarna hänger från spikarna så händerna dras isär och en törnekrans pryder nu
hans huvud.
I dessa kors går en spik igenom bägge
fötterna vilket är ett viktigt kännetecken! Ett ex. på detta i närområdet
av Vallentuna är Orkesta kyrkas krucifix.
Orkestas krucifix. Detta är gjort i Uppland, från 1325-50, och visar Gotikens
intresse för kroppen och en ökad realism. Detta kors samt Dalby-korset kan
kopplas till bygghyttan för Uppsala domkyrka.
Detta fortsätter in på 1400-talet där mera fokus på Jesus
lidande finns att se i kalkmåleriet där Jesu händer och fötter stora tydliga sår.
Bemålade krucifix visar blodsdroppar från törnekronan som rinner över ansiktet
och ymnigt med blod ifrån såret.
Blodet är bemålat nästan som svett vilket går att se på detta krucifix i
lönträ från 1475-1500 från Fresta kyrka jag fotograferat. Ansiktet visar oerhörd
smärta och påfrestning.
Efter-reformatoriska
krucifix (1520-tal och framåt):
Dessa har ofta en ganska naturligt avbildad person på korset i heroiskt lidande
i de fall en Kristusfigur finns, ex. som på Frösunda kyrkas krucifix. Oftast
avbildas enbart ett tomt kors. Ibland med ett vitt tygstycke och en krona
ovanpå som symboliserar den uppståndne Kristus.
Krucifix Vallentuna kyrka. Enda kvarvarande del från en 1700-talsaltaruppsats. Tomt kors med törnekrona för att symbolisera den uppstånde Kristus, livgivaren och räddaren.
Text av Jonathan Olsson. F.d assistent på Historiska museet och guide på Time
Travel Tours.
Email: nighteyethewolf@gmail.com
Källor:
Karlsson, Lennart, Ecce Homo,
Nilsen, Anna, Kyrkorummets brännpunkt
Dels från föreläsningsserien Medeltida Konst av Petter Ljungren (museilärare på
historiska Museet) och föreläsningar av Pia Bengtsson Melin (f.d
Upplandsmuseet, numera 1 antikvarie medeltid med fokus medeltida konst på
Historiska Museet).
För mera information se:
Lennart Karlssons bok Ecce Homo.
Anna Nilsens Kyrkorummets brännpunkt
- Comments(0)//blog.timetraveltours.se/#post33
