Historia i Stockholm, Sverige och Vallentuna.

Historia i Stockholm, Sverige och Vallentuna.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev - alla blogginlägg till din e-post

Gå in här

De medeltida krucifix-stilarna

KyrkohistoriaPosted by Jonathan Olsson 11 Dec, 2016 09:35

Medeltidens krucifix och stilgrupper:
Sverige har en av världens bäst bevarade och orörda konstskatter från medeltiden. Då Sverige har varit ett fattigt land dit många utvandrade från har kyrkorna inte haft råd att köpa nytt och göra sig av med gamla inventarier.
Det är först på 1400-talet som det sker en nyrenässans då vapenhus byggs, tegelvalv sätts upp och målas.
Sedan sker på 1700- och 1800-talen en utrensning av krucifix, helgonskåp och altarskåp för att på 1900-talet få en framskjuten placering i dagens kyrkor igen.
Däremellan samlade Historiska museet in, via gåvor eller köp, mycket av de medeltida skulpturer som annars skulle varit förlorade!
Detta gör att vi idag har en fantastisk skatt från olika tidsperioden mer eller mindre bevarat och oförstört från medeltiden (då dessa i de katolska länderna ständigt bättrats på) varav mycket finns kvar i våra kyrkor idag.

Våra kyrkoturer
Time Travel Tours erbjuder olika kyrkohistoriska bussturer på 3h, 5h och 8h på dels bestämda rutter men det går även att skapa sin egen kyrkohistoriska tur tillsammans med oss. Vi erbjuder också kyrkohistoriska guidningar i 7 st. olika kyrkor idag. Se mer på www.timetraveltours.se/

Tidigare skrev jag om Vikingatidens krucifix och kors samt hängkors och nu går jag över till medeltidens.
Nu går vi in i medeltidens krucifix och kors, hoppar över runstenskorsen, och fokuserar på de ej halsburna krucifixen. Då finner vi tre typer förutom halsburna krucifix vilket är altarkrucifix, triumfkrucifix* och processionskrucifix.**

Ordförklaringar
*Triumfkrucifix är stora, ej bärbara, krucifix som antagligen satt i golvfasta tappar som en del i en ”Gotgatasceneri” alt. att vissa kan ha suttit uppe på tvärbjälkar mellan kor och långhus men detta är tveksamt.
Problematiken med det sista är att detta finns enbart ex. från Kölndomen från 1000-talet och att alla nutida dylika placeringar är från 1900-talet.
Det var kyrkobeskrivaren av det klassiska verket ”Sveriges Kyrkor” Sigurd Curman som skickade, efter en utställning om medeltida konst i Stockholm, en uppmaning till alla kyrkor som hade dylika krucifix att sätta dem på Trabes (tvärbjälke). Det därför han sett detta i Tyskland, dock kan man inte applicera tyska förhållanden här i Sverige... Mera om detta går att läsa i Anna Nilsen – Kyrkorummets Brännpunkt från 1980-talet.

**Processionskrucifix är något som blivit populärt igen i Svenska kyrkan på 1900-talet men där det ursprungliga bruket härstammar från den katolska medeltiden. Där bar man korset framför sig vid olika kyrkliga processioner. Dessa är mycket intressanta stilistiskt då flera är bevarade från den tidigare kristna stilen, den romanska konststilen.

Romanska stilen (1000-1200-tal):
Dessa sorter är som tidigast gjorda i den romanska stilen vilket delvis tar över runstenarnas flät- och bandornamentik. Denna lever dock kvar som drakslingor hittats på de tidigaste kyrkornas öppna takstolars tvärslåer (som senare målas över, ofta med blom-ornamentik).

Den romanska stilen i Sverige hittas främst på konstverk som kom hit under 1000- och 1100-talen.
Det är den stolta kungen, besegraren över döden själv, som möter oss, och som Jesus framställs under missionstiden som en stark krigargud.
Den posen kan ses på ex. Sveriges äldsta och i Skandinavien producerade krucifix från 800-talets Birka.

Birkakrucifixet och nyfyndet från tidigare i år från Danmark. Bilden sammansatt av mig Jonathan Olsson för jämförelse mellan dem.

Typiskt för de romanska korsen är att Jesus står rakryggad med bägge fötterna nedåt och spikförsedda. På de vikingatida är Kristus ofta bunden då det inte beslutat att han ska avbildas med en spik.
Armarna är utsträckta åt sidorna och blicken möter oss rakt i ögonen. Stilen är mycket symetrisk och bägge sidor ser likadana ut.
Kroppen är rakryggad och han står till synes utan ansträngning med frånvarande blick. Kristusfiguren har en kungakrona på huvudet, på träskulpturerna ofta i metall. Fötterna står ibland på ett fotstöd.

Ett Romanskt krucifix på stav för processioner från Historiska Museet. Numera nedtaget till förmån för utställningen History Unfolds.

Den som möter oss då är den stora Guden, besegraren av döden, som vi möter i missionstidens texter, där det gudomliga är i tydligt fokus. Det är en distanserad gud vilket präglar medeltidens gudssyn rakt igenom där hur man levde och synderna som avgör om man för tillträde till himmelen eller ej.
Ingenting visar lidandet som avrättningsmetoden avger vilket tydligt syns på Tryde-krucifixet från Skåne från 1160-talet.

Romanskt krucifix från Fresta kyrka, ca 1200.

På träkrucifixen är kungakronorna oftast av koppar och skulpturerna har i vissa fall kunnat ha bergskristaller som ögon. Då dessa krucifix ofta är omgjorda under tidens gång är kronan oftast inte kvar och de nuvarande ögonen, ibland av träpluggar, är sekundära.

Det finns även klart östliga inspirerade triumfkrucifix vilka tillhör den äldsta stilen i Sverige. Här är ett krucifix från Forsby (vg) från 1130-talet, där Jesus är klädd som en bysantinsk överstepräst. Denna samt Tryde-krucifixet finns idag på Historiska Museet i den fantastiska utställningen Medeltida Konst.

1200-talets liturgiska förändringar och dess påverkan på korsen:
Under 1200-talet sker en förändring i den liturgiska synen, mycket tack vara munken Fransiskus som nästan orsakar revolution, med hans fokus på Kristus som en lidande människoson.
Franciskus fokus var att Jesu dog för oss, för våra synder, och hans mänsklighet; att han en gång led på korset och därför lider med oss och känner oss människor. Den tankegången finns kvar än idag även i den protestantiska kyrkan och den fick stor kraft i sin samtid.
Det syns här i norden främst på triumf- och processionskrucifixen i kyrkorna.
Under 1200-talet blir minen mera sorgsen och bedrövad. Kroppen blir mera utmärglad där revbenen syns, och sjunker ibland ned mera än tidigare och kronan ersätts av en törnekrans. Huvudet lutas lite sorgset åt sidorna.


De sockenkyrkor som inte haft råd att köpa nya krucifix bättrar på sina gamla nu omoderna krucifix efter den nya stilen och modet.
De tar av kronan av koppar, kanske hugger till håret och sätter dit en törnekrona istället och byter ut bergskristall-ögonen mot träpluggar. Kyrkan ska inte vara prålig utan asketidealet kommer in lite i omgörandet.
Angarns kyrkas krucifix, där har man på ett romanskt krucifix sågat av och satt dit ett nytt huvud. Det täcktes utsprungligen med färg och grundering men idag syns omgörandet tydligt.

Att tänka på är att alla kyrkohistoriska förändringar i byggnader eller inventarier är till för att kyrkan ska vara modern och aktuell i det nu de är i just då förändringarna gjordes. Såsom att vi i dagens Frikyrkosverige hittar kyrkor med trummor och elgitarrer, Hillsong, likaväl som de med orglar till gudtjänsterna.

Gotiska stilen (1300-tal och framåt):
Den gotiska stilens kännetecken ofta av en S-kurva av kroppen, madonnastatyerna har ofta mycket klädesveck vilket också är utmärkande. Figurstilen inspireras av stenhuggeriets konstverk vid olika gotiska katedraler som med sina spetsbågiga fönster sträcker sig mot skyn.

Under 1300-talet blir krucifix-stilen mera grotesk och realistisk. Fransiskus lidandeidé har utvecklats och skapat en konststil med fokus på Encompassio, dvs. att leva sig in i Kristi lidande. Det är detta som utvecklar sig allt mera i krucifixen.


Nu hänger Kristus från spikarna, utmärglad med revbenen kraftigt framträdande och ett tydligt lidande ansiktsuttryck. Oftast med en väldigt blodig bemålning med ett synligt sår på sidan ibland med en stor bit hjärta halvt utfläkt.
Armarna hänger från spikarna så händerna dras isär och en törnekrans pryder nu hans huvud.
I dessa kors går en spik igenom bägge fötterna vilket är ett viktigt kännetecken! Ett ex. på detta i närområdet av Vallentuna är Orkesta kyrkas krucifix.


Orkestas krucifix. Detta är gjort i Uppland, från 1325-50, och visar Gotikens intresse för kroppen och en ökad realism. Detta kors samt Dalby-korset kan kopplas till bygghyttan för Uppsala domkyrka.

Detta fortsätter in på 1400-talet där mera fokus på Jesus lidande finns att se i kalkmåleriet där Jesu händer och fötter stora tydliga sår.
Bemålade krucifix visar blodsdroppar från törnekronan som rinner över ansiktet och ymnigt med blod ifrån såret.

Blodet är bemålat nästan som svett vilket går att se på detta krucifix i lönträ från 1475-1500 från Fresta kyrka jag fotograferat. Ansiktet visar oerhörd smärta och påfrestning.

Efter-reformatoriska krucifix (1520-tal och framåt):
Dessa har ofta en ganska naturligt avbildad person på korset i heroiskt lidande i de fall en Kristusfigur finns, ex. som på Frösunda kyrkas krucifix. Oftast avbildas enbart ett tomt kors. Ibland med ett vitt tygstycke och en krona ovanpå som symboliserar den uppståndne Kristus.

Krucifix Vallentuna kyrka. Enda kvarvarande del från en 1700-talsaltaruppsats. Tomt kors med törnekrona för att symbolisera den uppstånde Kristus, livgivaren och räddaren.

Text av Jonathan Olsson. F.d assistent på Historiska museet och guide på Time Travel Tours.
Email: nighteyethewolf@gmail.com

Källor:
Karlsson, Lennart, Ecce Homo,
Nilsen, Anna, Kyrkorummets brännpunkt
Dels från föreläsningsserien Medeltida Konst av Petter Ljungren (museilärare på historiska Museet) och föreläsningar av Pia Bengtsson Melin (f.d Upplandsmuseet, numera 1 antikvarie medeltid med fokus medeltida konst på Historiska Museet).

För mera information se:
Lennart Karlssons bok Ecce Homo.
Anna Nilsens Kyrkorummets brännpunkt





  • Comments(0)//blog.timetraveltours.se/#post33